En tid som inte längre existerar

Snart helg och det innebär både ris och ros. Ingen skola att gå i men likt förbenat så måste jag plugga. Nationellt prov i Matte D på torsdag. Sitta i aulan i fyra timmar och räkna matte. Inget jag ser fram emot. Som tur är, är det sista mattekursen för min del. Tacka Gudarna för det! Jag slipper ju dock inte fysiken, den har jag ett år till.

Idag har inte varit en bra dag. Jag har känt mig allmänt nere och saknat en tid som inte längre existerar. Som tur är har Emil Jensen gjort mig lite gladare. Han är bra han. Jag har haft mycket i tankarna idag. För mycket. Känns som jag har en tung sten i magen och vet inte varför. Antar att det är vädret som hjälper till en del, men inte enbart. Man blir ju direkt inte glad av regn, mulet och blåst.

Dísa har jag saknat i massvis ikväll. Tuva gör mig verkligen glad, men hon är ingen Dísa och kommer aldrig bli någon Dísa. Det fanns bara en Dísa och hon lever bara kvar i mina tankar. Min älskade Dísa, om du bara hade kunnat komma tillbaka och tagit bort lite tankar från mitt huvud som du alltid lyckades göra. Tuva lyckas också, men inte på samma sätt. Inte ännu. Du kommer aldrig försvinna från mina tankar Dísa, älskar dig så.

Dagens låt: eMiL Jensen - Hur Lyckliga Kan Vi Bli

- Over and Out - / Eder Alicia.