Då har melodifestivalsagan ännu en gång dragit igång. Nu väntar många lördagar av röstning innan vi till slut får fram en vinnare. Jobbigt eller roligt, det är frågan. Jag vet egentligen inte vad jag anser om saken. Löjligt kan jag i viss mån tycka, men samtidigt bra då vi verkligen rannsakar alla bidrag. Samtidigt får eurovisionpubliken bara se bidragen en gång innan de kan besluta. Jag kan alltså inte bestämma mig.
Ikväll gick det som väntat, i alla fall om man frågar mig. Salem Al Fakir tog hem det och tur var väl det. Jag tycker alltså att han var en värdig vinnare. Tvåa kom Ola. Alltså har vi redan två bidrag till finalen. Lite oväntat var dock Pain of Salvation som gick till andra chansen tillsammans med Jessica Andersson. Pain of Salvations låt var väldigt vacker, men man förväntade sig att något skulle hända då alla bandmedlemmar satt och väntade vid sina instrument. Programledarna var väl helt okej, Måns Zelmerlöw är hur charmig som helst och jag tänker bara på en viss Claes varje gång jag ser honom. Dolph Lundgren kunde de dock ha skippat. Han var bara i vägen tyckte jag. Christine Meltzer och Måns kunde leda programmet själva. Nu är i vilket fall sagan igång och den lär inte vara slut förrän om ett bra tag.
Idag, som ni ser undertill, var jag ute och fotade. Pappa och jag besökte det lokala fågelterrariet hos vår granne. När vi kom dit hade en av fåglarna dött! Jag fick göra en insats och hämta fågeln i buren. Det gick bra, blev inte anfallen. Vi är nämligen fågelskötare nu när våra grannar är vid solen och värmen. Tycker dock synd om den stackars fågeln som kanske frusit ihjäl då de egentligen ska klara denna kyla. Det är den understa fågelsorten som är ute men de kan också flyga in om de skulle vilja. Vi åkte också förbi den lokala skogsskövlingen. Jag känner inte igen mig alls där längre och det roliga är att det är familjens egen skog. Ni, Emelie och Linnéa, kommer inte alls känna igen er på Lyckorna när ni kommer hem. Djuren i skogen får i vilket fall som helst mat nu. Det är bra. Stocken som pappa pekar på är bara 65 år. Den innehöll ca 4 kubikmeter. Det är inte lite ni!
Dagens låt: Jonathan Johansson - En Hand i Himlen
- Over and Out - / Eder Alicia.
Ikväll gick det som väntat, i alla fall om man frågar mig. Salem Al Fakir tog hem det och tur var väl det. Jag tycker alltså att han var en värdig vinnare. Tvåa kom Ola. Alltså har vi redan två bidrag till finalen. Lite oväntat var dock Pain of Salvation som gick till andra chansen tillsammans med Jessica Andersson. Pain of Salvations låt var väldigt vacker, men man förväntade sig att något skulle hända då alla bandmedlemmar satt och väntade vid sina instrument. Programledarna var väl helt okej, Måns Zelmerlöw är hur charmig som helst och jag tänker bara på en viss Claes varje gång jag ser honom. Dolph Lundgren kunde de dock ha skippat. Han var bara i vägen tyckte jag. Christine Meltzer och Måns kunde leda programmet själva. Nu är i vilket fall sagan igång och den lär inte vara slut förrän om ett bra tag.
Idag, som ni ser undertill, var jag ute och fotade. Pappa och jag besökte det lokala fågelterrariet hos vår granne. När vi kom dit hade en av fåglarna dött! Jag fick göra en insats och hämta fågeln i buren. Det gick bra, blev inte anfallen. Vi är nämligen fågelskötare nu när våra grannar är vid solen och värmen. Tycker dock synd om den stackars fågeln som kanske frusit ihjäl då de egentligen ska klara denna kyla. Det är den understa fågelsorten som är ute men de kan också flyga in om de skulle vilja. Vi åkte också förbi den lokala skogsskövlingen. Jag känner inte igen mig alls där längre och det roliga är att det är familjens egen skog. Ni, Emelie och Linnéa, kommer inte alls känna igen er på Lyckorna när ni kommer hem. Djuren i skogen får i vilket fall som helst mat nu. Det är bra. Stocken som pappa pekar på är bara 65 år. Den innehöll ca 4 kubikmeter. Det är inte lite ni!
Dagens låt: Jonathan Johansson - En Hand i Himlen- Over and Out - / Eder Alicia.
Kära syster, tack för fina bilder! De uppskattas verkligen!
SvaraRaderaIsland har haft sin final idag. Vårt bidrag är en fet dam som mest skriker och dessutom är refrängen på franska. Konstigt va?
http://www.youtube.com/watch?v=nh-J9B28m5E
Emelie: Tack och så lite så!
SvaraRaderaHaha, vet du vem hon liknar? Hon som körade till Etype, Nana Hedin. De kanske vill locka franska röster? Annars var ju låten en schlager måste jag säga! Inte alls som deras discolåt som de hade för något år sedan.
Hej Alicia! Tack för bilderna, som sagt uppskattas de väldigt mycket här i Paris. Hade ingen aning att melodifestivalen hade kört igång. Ibland kan det vara rätt skönt att vara lite medialt isolerad. Nej, vi kommer verkligen inte att känna igen oss. Tuva är som vanligt väldigt söt. Kramar
SvaraRaderaLinnéa: Bra att jag har en blogg så att du får se och höra lite om vad som händer i Skogsby.
SvaraRaderaKramkram!