Växjövistelsen blev kortare än vad som var tänkt. Jag åkte dit på lördagen. Dock tidigt. Tiden gick alldeles för fort även denna gång. Det gör den alltid. Den bara flyger fram när jag är med min bättre hälft. Som ni förstår så hade han åkt hem till Kronobergs län över helgen. Det var ju lite av anledningen till varför jag åkte dit. För att krama min fina pojkvän. Vi hade det i alla fall trevligt. Vilket vi brukar ha. Man känner sig alltid så välkommen där. Det är en skön känsla. Nu är det dock söndag ännu en gång och jag är hemma i skogen. Det var ett tråkigt farväl. David och jag tog ett tåg åt varsitt håll. Hans mot Göteborg och mitt mot skogen. Hade mer än gärna följt med på det andra tåget och varit i Göteborg nu och kramat om mitt underbara V. Dock får jag krama om pensionärer på jobbet istället. Det är ju nästan samma sak. Eller inte. Verkligen inte. Jag tror banne mig att han tagit en del av mitt hjärta. Om inte hela. Jag vill gärna ha den 9e februari redan imorgon. Det skulle vara väldigt vänligt, tack.
Dagens låt: Familjen - Det Var Jag
- Over and Out -/ Eder Alicia.
herregud vad jag saknar dig. och så läser jag det här och bara vill dö, fast på ett bra sätt. du är fin.
SvaraRaderaHerregud vad jag saknar dig. Du är ju fin! <3
SvaraRaderaSå mycket äldre än dig är jag inte! :) Du har verkligen tagit mitt hjärta, men du kan behålla det, jag har ju ditt.
SvaraRaderaHaha, nästan. ;) Vad snäll du är. Lovar att ta väl hand om det om du gör detsamma med mitt..
SvaraRaderaLovar!
SvaraRadera