Distans är inte det lättaste. Vill man verkligen vara ledsen varje gång personen man älskar försvinner miltals ifrån en? Hur kan man ens utsätta sig för något sådant? Det är många som inte klarar av distans men min tes är 'vill man så går det och är det menat att det skall vara han och jag så blir det också så'. Jag vill trots att jag blir ledsen varje gång David försvinner ifrån mig, vilket människor i och utanför min närhet kan tycka vara töntigt. Har man hittat någon som verkligen älskar en för den man är så tycker jag att man får tillåta sig själv att bli lite ledsen. Det är viktigt att kunna sakna någon så att det gör ont och det gör jag varje gång David och jag skiljs åt. Jag är lyckligt lottad som har någon att sakna så oerhört mycket. Det lär dröja tills nästa gång vi ses men viljan stannar hos mig. Helgen gick alldeles för fort.
Dagens låt: Cris Crump- Lovesong
- Over and Out - / Eder Alicia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar