Min skära hjälte

Just i detta nu njuter jag av yuotube's existens. Jag är nostalgisk och har hittat en massa klipp med min rosa, formliga barndomshjälte. Ingen mindre än Barbapapa och hans familj. Det var mitt favoritprogram när jag var liten. Detta barnprogram har sanna hjältar som löser alla problem på ett enkelt sätt. De ser bara möjligheter. Barbapapa och Barbamama samt deras barn Barbazoo, Barbalala, Barbaskön, Barbabok, Barbafin, Barbaflink och Barbastark är sanna hjältar då programmen tar upp vanliga händelser som tyvärr händer i världen. De propagerar för en bättre värld. Jag önskar att fler sådana program fanns för barnen så att de får en bra start i livet med bra värderingar, istället för att skjuta varandra som de får genom andra barnprogram. Barn tar efter tv mer än vad vi tror. Fler Barbapapor åt folket!

Imorgon beger jag mig till huvudstaden med buss för att träffa Hanna. Förhoppningsvis tar inte bussresan så lång tid. Internet ska tydligen finnas tillgängligt på bussen, så det blir mitt sätt att döda tid på. Om nu inte det skulle finnas så har jag några filmer jag kan kolla på. Jag får helt enkelt hoppas på det bästa!

Dagens låt: Montt Mardié - 1969

- Over and Out - / Eder Alicia.

En sann vän

Titta på detta och du fäller garanterat en tår. Så hemskt!

- Over and Out - / Eder Alicia.

En mixad helg

Denna helg har minst sagt inte hört till de vanliga helgerna. Det var utgång, Kalmar och en helt död söndag på schemat. Tro det eller ej, men jag överlevde. Det har minst varit en mixad helg, fylld av både glada tankar, stress och utmatthet.

Det var inte vilken utgång som helst. Det var utgången som hela landet går på. Nästintill i alla fall. Juldagen. Jag begav mig till Emmaboda. Emmaboda är väl just inte de stället man åker till för att gå ut, det är väl mer stället man åker till för att gå på festival. Så här i vintertider är det ingen festival, men hotellet Amigo som vi festivalbesökare gått förbi så många gånger, hade öppet. Där var jag och hade allmänt trevligt. Musiken måste jag dock klaga på och utbudet, men det är ju trots allt Emmaboda. Jag måste nog påstå att det var en lyckad kväll. Den natten sov jag hos Linnéa och Rasmus som hade lånat ut deras för korta soffa. Som ni kanske förstår, så sov jag inte så mycket av olika anledningar, som tex att de kom in genom dörren både vid tre och halv fem, samt telefonsamtal.

På morgonen ringde Emelie och väckte mig strax efter åtta. Det blev inte många timmars sömn och redan vid halv tio befann jag mig i Kalmar. Det stod mellandagsrea på schemat. Att så sjukt mycket folk går ut för att handla kläder säger jag bara. Jag själv som inte gillar stora folkmassor tycker inte så värst mycket om reor. Trots detta gjorde jag några kap även att jag var trött och allmänt grinig. Jag såg en massa människor som jag helst inte vill träffa på och på något sätt undvek jag de. Det gäller att ha bra dagar ibland. Det som var mindre bra att jag nästintill dog i sängen när jag kom hem av utmattning samt att pengarna bara rann iväg. Jag betalade ju trots allt inte fullt pris, så får väl vara glad för det.

Idag blev jag väckt av mamma. Tydligen fick jag inte sova så länge som jag ville. Efter ett tag fick jag besök i min säng som ni kan se i mitt tidigare inlägg. Tuva ville inte lämna sängen men till slut fick jag bära ner henne. Hon får egentligen inte vara på övervåningen och verkligen inte i sängarna, men pappa var busig och bar upp henne. Till sist började jag stryka och mycket rak tvätt blev det. Hela garderoben är fylld och imorgon gäller det att packa ner en del av sakerna i en väska. På tisdag ska jag nämligen bege mig till Stockholm för att träffa min kära Hanna och för att fira nyår där. Vi får väl se om jag kommer hem levande nästa år, men det tror jag nog.
När jag stod där och strök uppenbarade TV-shop på tv:n. Det är sjukt hur lockad man blir till produkterna. Till saker man inte ens behöver. Till onödiga saker som inte ens behövs tillverkas. Man tror att man kan stå emot sådana saker, men icke. Det är overkligt men tyvärr sant. Dagens visdomsord - titta inte på tv-shop!

Dagens låt: Håkan Hellström - 13

- Over and Out - / Eder Alicia

Besök utan tillåtelse

Det var någon som satt och gnällde på nedervåningen. Det var någon annan som bar upp henne utan tillåtelse. Mysigt var det i alla fall. Här är resultatet.







- Over and Out - / Eder Alicia.

En dag för alla nära och kära

Då var julafton över för i år. Ingen vidare julstämning infann sig trots att vi har lyssnat på julmusik hela dagen och att jag själv delade ut alla julklappar. Jag har agerat någon slags tomte i några år nu. Det tar alltid så lång tid för oss att gå igenom alla julklappar. Vi öppnar de nämligen alltid en i taget så att alla får vara med och se vad alla andra får. När vi sedan är sex stycken så tar det ett tag. Det spelar ingen roll om vi bara har några få var eller massor, det tar ändå tid.

Vi började dagen med en julfrukost som traditionen säger. Rasmus och Linnéa var även här. Det var trevligt och tiden gick väldigt fort. Det var bara till att ta tag i den sista städningen och göra sig i ordning innan Bosse kom hit. Jag passade även på att tända ett ljus hos Dísa för att ge henne lite värme i julmörkret.

Vi satte oss senare framför det årliga julfirandet från Kalle Anka och hans vänner. Det märks verkligen att man har sett alla klipp många gånger om då man kan varje ton och varje bokstav. Traditioner är väl kanske till för att hållas. Vi åt sedan oss väldigt mätta på den goda julmaten. Vi kom fram till att vi i fortsättningen ska slopa prinskorvar då vi mest har de som prydnad och enligt min mening är de inte så vackra att titta på. Det finns många finare saker.

Julklapparna började jag senare dela ut. Linnéa fick flest och stackars Bosse fick minst. Han var lika glad för det ändå. Det tog ett bra tag att öppna alla klappar. Jag blev väldigt nöjd. Fick hela fem saker från min önskelista och lite andra saker. En gitarr fick jag redan igår då mamma och jag var i Kalmar för att handla de sista presenterna. Mamma försökte lura mig att vi skulle till en annan butik, men hon lyckades inte så bra. Vi var inne i musikaffären i tio minuter och under denna tid hann jag testa tre gitarrer och bestämde mig för en. Fender. Fint ska det vara! De trodde säkert att jag var dum i hela huvudet, men saken är den att jag inte tycker det är särskilt kul att sitta och plinka på några ackord i en affär. Gitarren passade mig väldigt bra. Det visade jag även familjen under kvällen då jag och Linnéa hade en liten julkonsert med allsång. Hon spelade bas och jag gitarr. Det blev lyckat trots att vi knappt hade övat och övriga familjen ville att detta skulle bli en tradition. Vi får väl se tills nästa år.

Vi beslöt oss sedan för att gå ut i den friska luften för att tända en rislykta som svävade långt upp i atmosfären. En lykta för alla nära och kära som vi har där uppe. Det var min begäran och familjen visste nog vem jag mest syftade på. Dísa är verkligen saknad som så många andra. Julafton är ju trots allt en dag för alla nära och kära. Ni som inte finns med oss längre finns i våra tankar. Vi tänker på er hela tiden. Tiden går fort, ta vara på den.

För att avsluta kvällen och töja ut magsäcken ytterligare åt vi sedan ris á la malta. Det var verkligen gott och jag fick trycka i mig det sista. Dagen har varit trevlig och fylld med skratt. Nu är det bara ett år kvar tills nästa jul. Tiden går fort. Det var ju nyss midsommar.

God fortsättning allesammans!

Dagens låt: The Hives, Cyndi Lauper - A Christmas Duel

- Over and Out - / Eder Alicia.

Da'n före doppareda'n

Nu har jag gått och tjänat vuxenpoäng. Häromdagen slutade jag äntligen skolan och fick jullov. Det var mer än behövligt. Jag sade dock aldrig god jul till mina lärare då jag var i aulan och spelade Fairytale of New York. De överlevde nog ändå. Märkte nog inte ens att jag var borta. När allt väl var klart kom mamma och hämtade mig. Vi åkte till banken. Där skaffade jag mina vuxenpoäng. Nu har jag min alldeles egen dosa. Det kan vara väldigt behövligt. Jag skaffade mig även visakort. Det kan också vara bra att ha.

Dagen före dopparedagen såhär känner jag fortfarande igen julkänsla. Det är snö ute, första gången på många år, julklapparna är inslagna och granen är inne och färdigpyntad. Vad är det för fel? Julkänslan borde uppenbara sig nu. Det var helt klart mycket enklare när man var mindre. Julkänslan kände man redan i slutet på november. Inga pengar slösades och många paket fick man. Julen är för min del trots allt att vara nära sina kära. Det ska jag vara imorgon. Den kanske uppenbarar sig då?

Dagens låt: Universal Poplab - We Hate It When Our Friends Become Successful

- Over and Out - / Eder Alicia.

Kokainsnorare? Jo, jag tackar jag

Alltså kan man bli mer dum i huvudet? Anna Anka gör det igen!

- Over and Out - / Eder Alicia.

En ny musikspelare?

Vaknade upp till raderna av En Midsommarnattsdröm ekande i huvudet. Vet inte var de kom ifrån. Kanske var det en uppenbarelse men på vilket sätt då? Det var som om min hjärna var en egen slags musikspelare och hade slumpat fram Håkan Hellströms rader. Var kommer härnäst? En bit ur The Arks It Takes a Fool To Remain Sane eller kanske Enter Sandman av Metallica? Min musiksmak är ju rätt blandad. Inte lätt för min hjärna till musikspelare.
Denna nyfunna musikaliska maskin kan ha berott på min nacke. Jag vaknade nämligen av smärtor från just den. Man ska ligga ordentligt med huvudet på kudden, det blir kanske enklare. Man drabbas nog inte av nackspärr då. Det har nämligen jag gjort. En massage hade ju inte varit helt fel. Det är det ju aldrig i och för sig.

Idag har även pappa och jag varit ensamma hemma. Mamma, Linnéa och Emelie for till Ullared tillsammans med Bosse. Där såg ingen mindre än "50 000 kronors kärringen" som Emelie så fint uttryckte sig. Jag tror mer det var närmare 60 000 kronor hon gjorde av med. Med mat, resan, boende och allt annat inräknat så gick det säkert på 70 000. Tänk vad den familjen hade kunnat göra för just den summan istället för att åka till Ullared? Jag säger då det.
Jag själv följde inte med dit för att jag inte tycker så mycket om att trängas med folk och känna panik som resten av kvinnorna i denna familj verkar göra. Jag hade inte tid att åka dit heller. Imorgon väntar nämligen årets och terminens sista prov. Miljökunskap. Försurning. Lika kul som det låter. Det kanske är dags att börja plugga nu så att man i alla fall får ett VG? Jag borde även spela lite bas då jag ska spela på julavslutningen. Fairytale of New York är ju trots allt inte så svår. I alla fall inte på bas.

Dagens låt: Håkan Hellstöm - En Midsommarnattsdröm

- Over and Out - / Eder Alicia.

Sittning samt utgång

Igårkväll var det sittning på Chili för NV-, TE- och SP - treorna. Det var mycket trevligt. Det bjöds på trerättersmiddag samt dricka till maten. Maten och stämningen vad väldigt god. Detta är en sak som jag anser borde bli en tradition. Finklädd och allmänt trevligt, kan det bli bättre? Om sanningen ska fram så kan det faktiskt det. Vi stannade kvar där uppe allesammans för att vänta på att nattklubben skulle öppna och att fler folk skulle komma. Under tiden sjöng vi många ramsor och visor samt pratade och skrattade en hel del. Det var halva priset i baren så det blev en hel del människor där uppe. Jag hade trevligt hela kvällen och man kan säga att det blev lite galet. Galet är min stil så jag gillade det! Tiden gick lite väl fort. Så blir det väl när man har roligt. Får hoppas att det inte dröjer så länge tills nästa gång.

Dagens låt: Universal Poplab - I Could Say I'm Sorry

- Over and Out - / Eder Alicia.

Ett vitt täcke på marken blandat med musik

Marken täcks av ett tjockt, vitt täcke ute nu. Det har snöat i sen i måndags men igår tog det fart på riktigt. Jag vet egentligen inte vad jag tycker om saken. Det är kluvna känslor som så mycket annat. Som så himla mycket annat. Visst är det fint med snö och en vit jul är väl ändå idealbilden? Det ska vara snö under ett jullov. Var flera år sedan jag faktiskt åkte några skidor eller kunde använda snö som stöd för raketerna på nyårsafton. Får hoppas den ligger kvar och inte blir slask. Det frambringar ingen julstämning.

Jag tänkte ge Musikhjälpen en tanke. Jag har nämligen både lyssnat och tittat idag då jag lade mig framför tv:n så fort jag kom hem. De gör en god gärning för en bra sak. Skänk pengar för att bota malariasjuka människor. Var 30e sekund dör ett barn i just malaria och vi kan hjälpa till för att minska den kvoten. Önska en låt och gör en god gärning. Det är för en bra sak.

Dagens musik: Musikjhälpen

- Over and Out - / Eder Alicia.

Min bussituation

Jag pendlar varje dag till skolan. Det har jag gjort sedan de tidiga åren i förskoleklass. Jag tycker det är rätt avkopplande att åka buss. Speciellt på morgonen. Då är man inte riktigt vaken och lyssnar på ljuv musik i öronen, ex Sigur Rós som det blivit en del av de senaste dagarna. Jag åker inte buss så länge, ca 40 min varje dag. Om jag hade haft en längre busstur hade jag nog inte tyckt att det var lika avkopplande. Det är ju heller inte lika skönt när bussen är full. Det kan min buss vara rätt ofta, i alla fall på onsdagar och fredagar då man alltid får sitta bredvid någon. Jag tycker om att sitta själv. Helst på höger sida av bussen i dess riktning. Intill fönstret. Men det bryr ni väl er inte så mycket om. I alla fall ska jag berätta hur mina bussmorgnar har börjat se ut.

I min buss åker en kille som är ca 16 år. Han går fordon, det syns lång väg på hans illgula jacka som verkligen ger sken av sig. Han är lite större än medel och det kan ju inte han riktigt hjälpa. Vissa har ju den kroppsbyggnaden. En del av någon slags sjukdom som gör att man blir överviktig. Vi kan kalla honom fordonskillen. I min buss åker även en annan kille. Givetvis åker det många fler killar, men de är just dessa som jag ska berätta om. Han är ca 14 år. Han har alltid en röd eller grön toppluva på sig. Mycket charmigt måste jag säga. Han har även en helt fungerande freestyle, ni vet en sådan med kasettband. Den lyssnar han på varje gång han sätter sig i bussen. Han har med sig olika kasettband så att han kan byta, för man vill ju inte lyssna på samma låtar hela tiden. Denna kille har någon slags sjukdom och har alltså fått en diagnos. Det märks på hans kroppsspråk då han sätter ingång sin freestyle. Då blir han en helt annan människa. Han börjar röra sig och använda mimspel som ingen annan människa gör. Han spelar lufttrummor och andra instrument. Han älskar verkligen musiken han lyssnar på. Fordonskillen, ni vet han som är lite överviktig och med en illgul jacka, gör narr av pojkstackaren! Han dirigerar som en dirigent åt honom, hånflinar och applåderar. Pojken själv blir ju uppmuntrad då han tyvärr inte förstår bättre. Jag som faktiskt vet vad fordonskillen gör, blir förbannad. Jag var extremt nära att säga till honom och om det händer igen så lär jag säga till honom. Man gör inte så! Killen är en människa precis som alla andra! Det är inte så jävla roligt. Han har en sjukdom. Det har kanske den här fordonskillen också. Hur kul skulle det vara om någon satt och applåderade åt just honom?

Jag förstår mig inte på människor. Det värsta är att detta samtalsämnet, om pojken som sitter och spelar lufttrummor, satte fart även när vi hoppat av bussen och gått och satt oss i cafeterian. Då är det människor i min ålder som skrattar åt honom. VET INTE FOLK BÄTTRE? Ibland börjar man undra. "Människor är rädda för det de inte förstår." Man behöver dock inte göra narr av människor för det.

Jag avslutar med ett filmtips: Elefantmannen. Se den. Ni lär förstå vad jag menar.

Dagens låt: Sigur Rós - Vaka (Live in Vienna 2002)

- Over and Out - / Eder Alicia.

Simple we live, simple we die

Nu har det hänt igen. Inom loppet av ett år så har tre personer från mina olika familjeband försvunnit. Det började i januari. Först farfar och sen Dísa. Nu när jag trodde att detta året inte hade någon mer död att ge mig, så trodde jag väldigt fel. Sent igårkväll försvann hon. Elin. Min gudfar och kusin Joakims kära fru. Enbart 42 år gammal. Fylld med cancer i kroppen. 42 år gammal. Jag var på deras vackra bröllop i somras. Det var äkta. Det var fint. Det var kärlek i allra högsta grad. Nu är den borta. Nu är hon borta. Allt de byggt upp. Alla resor de planerade. Ett till två år hade hon kvar. Det gick inte ens så lång tid. Jag tycker verkligen synd om Joakim, deras barn och alla andra inblandade. Speciellt om just Joakim och resten av hans familj. Han växte själv upp med en cancersjuk mamma som dog och nu får han återuppleva allt ännu en gång. Vad har han gjort för att förtjäna detta? Vad har Elin gjort för att förtjäna detta öde? Livet är förbannat orättvis!

Jag hoppas verkligen det gick fort för Elins skull. Att hon slapp lida mer än vad hon redan gjort. Tydligen var det väntat. Familjen hade på så vis chansen att förbereda sig på vad som skulle hända. Chansen. Den tar man inte. Man väntar in i det sista och när väl döden kommer och knackar på dörren så vill man fortfarande inte fatta. Man är inte förberedd trots att man fått ett besked om det. Det går inte.

Var ni än befinner er allihop, så hoppas jag verkligen att ni har det bra. Jag hoppas att ni ser ner på oss. Jag hoppas att ni tar hand om oss som inte klarar av livet utan er. Ni kommer alltid att finnas i våra hjärtan. Ingen kommer någonsin att ta er ifrån oss. Livet är jävligt orättvist! "Simple we live, simple we die."

Dagens låt: M83 - Teen Angst

- Over and Out - / Eder Alicia.

Luciatåg från Växjö blandat med drömmar

Luciatåg är väldigt stämningsfullt. Jag tillsammans med familjen kollade på årets luciafirande på televisionen. Det var från Växjö Domkyrka. Det var väldigt vackert och nytänkande måste jag säga. Jag förstår dock varför inte lucian själv sjöng. Visst hon är helig osv, men i alla luciatåg jag medverkat i så brukar lucian sjunga. Till och med sjunga en egen sång ibland. Jag rekommenderar det starkt för er som inte sett något luciatåg än i år, det borde finnas på SVT:s hemsida. Det var även kul att se lite välkända ansikten. Tror jag till och med såg några människor från Deluxe konstigt nog. Ni var duktiga!

Vi alla drömmer när vi sover. Jag är inte den som brukar komma ihåg mina drömmar när jag vaknar. Om jag kommer ihåg drömmarna så har det varit små lyckliga kärlekshistorier som skulle kunnat vara hämtat från vilken Hollywoodfilm som helst. På senaste tiden har jag inte drömt sådana drömmar. Jag har även kommit ihåg drömmarna. Drömmarna har varit läskiga och jag har till och med vaknat med tårar rinnandes ned för kinderna. Drömmarna har varit hemska. Extremt hemska. Sådana drömmar man verkligen inte vill att de ska besannas. Speciellt inte när de handlar om någon eller något man tycker om. Försvinn hemskheter!

- Over and Out - / Eder Alicia.

Allt är relativt

Lucia. Linnéas 23:e födelsedag. Tredje advent. Helgen har varit och är fortfarande nästintill överbelastad. Det kanske är bra, kanske är dåligt. Än så länge har jag haft kul. Allt är ju relativt.

Allt började redan i torsdags. Då for jag till Kronoberg. Igen. Hanna var hemma. Vi hade mycket att prata om. Det var skönt att träffa sin älskade vän igen. Det blev många kramar kan jag lova. Vi åkte på lite äventyr och hela fredagen kände vi oss bakis, trots att vi inte hade druckit en enda droppe dagen innan. Hur gick det till? Till slut taggade vi till och det som skulle blivit vår egen förfest blev till andras. Fyra personer tillkom. Det var trevligt. Allt är ju relativt. Till slut hamnade vi nere på Deluxe där vi träffade trevligt folk. Vi såg perfektion. Fullständig perfektion. Jag tog det faktiskt väldigt lugnt. Mitt på dansgolvet träffade jag en gammal ortsbo. Från lilla Alsterbro och som numer bor i Emmaboda. En människa som till och med varit hemma hos mig när jag var liten. Världen är raka motsatsen till stor. Gamla ansikten kan alltid vara roligt att träffa på. Vi ses nog snart igen. Man kan ju alltid hoppas.

Igår åkte jag hem från Växjö för att åka på Villa Fröjdekullas goda julbord tillsammans med familjen och några vänner. Det var som alltid lika gott och trevligt. Det känns som man inte behöver äta mat på evigheter nu. Det blev en hel del skratt. Dock var jag väldigt trött när jag kom hem så den planerade Nybrovistelsen blev inställd. Igår var det nämligen Lussedisco. Jag skulle egentligen jobbat men fick ledigt. Jag skulle egentligen åkt dit och haft trevligt istället för att just jobba. Men jag orkade inte. Som sagt, det blev inställt. Det var ganska skönt.

Idag är jag mest seg och trött. Jag borde plugga, och det ska jag väl så småningom. Jag ska även hinna med och fira Linnéa samt titta på skidskytte och fixa med min dator. Det är väl lika bra att sätta igång.

Dagens låt: Jens Lekman - Are Birthdays Happy?

- Over and Out - / Eder Alicia.

Saken är den...

Onsdag den 9:e december. Anna har namnsdag. Det händer en gång om året. Att Anna har namnsdag. Att jag har namnsdag. Just denna dag på min namnsdag hade jag prov. Just denna dag inhandlade Tanja och jag prickigt tyg och påbörjade ett projekt mot att jag ska få en prickig fleecetröja. Det kan behövas i kyliga tider. Det har nämligen blivit kallare. Om kylan håller i sig kanske det till och med blir snö. Vem vet? Just nu svamlar jag bara. Det är egentligen bara för att jag ska komma till saken. Saken. Den stora saken. The big deal så att säga.

Saken är den att en smålänning hittat hem igen. Rättare sagt en kronobergare. Saken är den att Hanna är hemma! Saken är den att jag ska bege mig till Växjö imorgon för att träffa min underbara katastrofpolare. Det är saken. Jag gillar det.

Dock måste jag gå i skolan innan jag beger mig med tåg till just Hanna. Jag måste gå på en massa möten, repa, ha samhällskunskap och en massa svenska. Ca 3,5 timmar för att vara lite mer exakt. Fullspäckad dag totalt. Jag borde kanske vila mig så att jag överlever, men det lär jag göra ändå. Jag ska ju trots allt träffa Hanna! "I need it!"

Dagens låt: Joy Division - No Love Lost

- Over and Out - / Eder Alicia.

Mörker, klimatförändringar och bröd

När jag kom hem idag stod huset tomt. Tomt på röster som välkomnade en. Istället var Tuva där som alltid. Hon gnällde lite samt viftade på svansen. Jag vill inte att det ska försvinna. Jag minns hur äckligt tomt det var. Ingen som kunde äta upp det man tappade på golvet, ingen som kom framspringandes glad när man kom hem, ingen som gosade och värmde en när man frös. Hemska tider. Huset var verkligen tomt då. Nu är det inte tomt. Inte när Tuva är hemma. Det var dock ganska mörkt i huset. Klockan var bara lite över ett, men det höll redan på att mörkna. Det är ingen rolig årstid så sett nu. Mörkt när man åker hemifrån. Mörkt när man kommer hem. Är det inte meningen att det även ska snöa i december? Idag öste regnet ner när jag stod och väntade på bussen. Det känns ju också juligt. Dessa klimatförändringar säger jag bara.

På tal om klimatförändringar så har jag fått ännu en medverkan till mitt projektarbete. Det är Klimatkampanjen som vill delta. Kalmar läns egen klimatkampanj där vi tävlar mot resten av Sverige. Vi leder stort. Skriv in era löften ni också på minplanet.se. Det kan leda till en bättre framtid.

Idag inhandlade även min familj en bakmaskin. Vi klagar alltid på att det inte finns något bröd. Eller rättare sagt jag och pappa. Det måste ju gå att äta. Det ska inte vara någon jäkla fågelmat. Alla dessa fröer säger jag bara. Vi äter mängder av bröd. Det blir lätt så när pappa har med sig mackor till jobbet, vi har med oss det i skogen när vi jagar och det är ju alltid mycket folk här hemma. Brödet går åt helt enkelt. Vi testade maskinen direkt. Det gick faktiskt bra. Den sköter sig helt själv. Man kan ställa in så att den bakar under natten. Då får man nybakat bröd på morgonen. Den maskinen ska utnyttjas till fullo. Bröd är ju gott.

Dagens låt: Robert Pattinson - I'll Be Your Lover Too

- Over and Out - / Eder Alicia.

Det löser sig, eller?

Andra advent. Tiden går fort. Bara 18 dagar kvar tills julafton. Bara 25 dagar kvar tills nyårsafton. Ångest. Det löser sig väl.
Bitar börjar falla på plats. I alla fall med mitt projektarbete. Med mitt liv är det väl lite värre. Det löser sig. Det gör det alltid på ett eller annat vis.

Denna helg har inte varit riktigt min. I alla fall inte ikväll. Allt fallerade för mig. Glögg spilldes över hela golvet, jag slog mig och brände mig. Dock har jag med andras hjälp hittat ny musik som jag förälskat mig i. Det lär nog bli en del "dagens låt" med både Jónsi och Robert Pattinson. Jag gillar det. Det hoppas jag ni också gör.
Jag blev lite lätt spelberoende av NE:s Kunskapsjakt. Spela vet jag. Ni lär er mycket samtidigt som ni sätter era kunskaper på prov och har roligt.

Livet just nu är ganska fullt. Det känns ofta som det ska fallera totalt och visst, många av mina planer gör det. I alla fall planerna på att just sätta mig ner med böcker och studera. Jag hoppas verkligen inte att planerna till helgen ska förstöras. Då kommer nämligen min älskade Hanna hem! Jag saknar henne verkligen. Hon förstår mig alltid.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag är tom. Det löser sig, eller? Jag får börja använda ögonen mer.

Dagens låt: Jónsi - Lilikoi Boy

- Over and Out - / Eder Alicia.

En ängels dag

Idag skulle hon fyllt hela sju år. Sju år. Hon var i sin bästa ålder och bara försvann. Så kan det gå. Tyvärr. Snart ett år sedan. Tiden går fruktansvärt fort. Jag saknar dig verkligen Dísa och jag hoppas du har det bra var du än är. Jag hoppas att filten och jorden över dig håller dig varm nu när graderna går mot nollan. Jag hoppas att du lekt mycket med din älskade pipleksak i kistan och jag hoppas verkligen att pinnarna kommit till användning. Jag hoppas att du ser ner på mig varje gång jag frågar mig själv var du tagit vägen. Jag hoppas du hjälper mig när jag har det svårt. Det är egentligen inte något jag hoppas, för det gör du alla redan.

Jag älskar dig Dísa av hela mitt hjärta. Varje gång jag ser på en bild av dig börjar jag småle lite grand tillsammans med våta ögon. Varje gång jag tittar på klippet då du sitter och vinkar skrattar jag med en klump i halsen. Du gav mig en ny syn på livet, en helt annan mening. Du var en ängel på ett kort besök och du var väl tvungen att återvända till alla andra änglar. Det är väl bara till att inse att inget gott varar för alltid.
Nu har jag fått en ny ängel även fast hon inte är alls som dig, snarare tvärtom, så är hon en ängel som ger mig glada dagar. Varje dag ser jag även dig i henne.

Just idag tände jag lite ljus för vännen som inte längre finns kvar i materia. Jag hoppas även att ljusen ger dig värme, för de representerar värmen från mitt hjärta. All den värme jag fick från dig. Energi försvinner inte. Inte värme heller. Din energi och värme kommer alltid att finnas kvar hos mig.



Dagens låt: Moto Boy - A Room Without You

- Over and Out - / Eder Alicia.