Paranoia?

Det är ju inte konstigt att man blir paranoid när det pratas om svininfluensan hit och dit. Idag satt en framför mig och en bakom mig på bussen som hostade som bara den. Detta hörde jag fastän jag hade Navid i mina öron. Folk nyser i min närhet hela tiden. Nu har även en dött som tydligen befann sig i någon slags riskgrupp då han hade ett ärftligt fel. Tänk om jag har det? Nu sätter de ju upp lappar om vad man ska tänka på och hur man ska sköta hygienen när det gäller denna influensa. Får de aldrig nog att prata om den? Som sagt, det är ju inte konstigt att vi blir paranoida.

Skolan idag var inte den bästa. Konflikter hit och dit. Fixa med scheman som aldrig blir bra ändå. Springa in i folk som man vill ha en bättre relation till. Nu vet jag, blickar kan verkligen döda. Jag dog.
På onsdag slutar jag vid kvart över tio. Hoppas jag kommer hem så tidigt som möjligt då.

Dagens låt: Nancy Sinatra - Bang Bang (My Baby Shot Me Down)

- Over and Out - / Eder Alicia.

Feels like something that I've done before

Jaha, då satt man här igen med den där söndagsångesten som varit borta nästintill hela sommaren. Jag gillar den inte. Samma gamla vanliga känsla av att något inte står rätt till. Jag vet egentligen inte varför jag har den, eller jo skolan såklart, men vi har ju inte påbörjat något än. Inte på riktigt. Jag kommer nu ha denna ångest varje söndag i ett helt läsår framöver. Känns som jag gjort detta innan. Välkommen tillbaka i vilket fall som helst.

Igår var mamma, pappa, Tuva och jag i L:a Skedsbygd och fiskade kräftor med Ronny och Anna-Karin. Det var trevligt. Vi började med att dricka lite kaffe, äta almondy med daim i och dricka eiswein. Eiswein var mycket gott. Ett vin gjort på frusna druvor som de plockar i den kalla vinternatten. Det måste nämligen vara sju grader kallt annars är druvorna odugliga. Vi fortsatte sedan ut med flotten för att lägga i burarna. Även Tuva var med. Hon skällde inte på stenarna som Dísa gjorde en gång när hon var med. Tuva satt bara och tittade ut över sjön.
Ronny har en liten motor på flotten som är så tyst, så tyst, så vi kom mycket enkelt fram med hela flotten. Burarna kom i och vi åkte tillbaka för att grilla. Efter det tog vi kaffe igen och begav oss sedan ut ännu en gång för att vittja burarna. I vissa var det en del kräftor, både stora och små. Vi fick en som inte var större än en cigarett! Den slängde jag i igen.
Det var en mycket trevlig kväll med många skratt som det alltid brukar bli.

Väl hemma var jag ganska trött och frusen. Lade mig under mitt täcke och lyssnade på Massive Attack som Andreas tipsat mig om. Tack för det min fina vän! "I need a little love to ease the pain", i detta fallet räckte kärleken från mitt täcke men det var knappt.

Just det, igår blev jag brunett. Klippte mig i torsdags under skattjakten och igår hjälpte mamma mig att bli brunhårig. Vissa delar av håret, dvs merparten av luggen, blev nästintill svart. Jag gillar det!

Dagens låt: Massive Attack - Dissolved Girl

- Over and Out - / Eder Alicia.

Skattjakt osv

Nu är skattjakten och insparksveckan över. Det blev en väldigt lång dag igår då jag kom hem vid tio på kvällen. Jag var lite lagom trött idag som resulterade sig i en dum huvudvärk som inte ville släppa i första taget. Nu har den försvunnit som tur är.

Gårdagen kan beskrivas med kaos för det var just var det var. Tanken var att TE och vi i NV skulle ta med våra ettor ner till Bolanders bäck och ha dragkamp över ån. Vi skulle även nolla de och verkligen visa vilka som bestämmer. Detta ställdes in delvis pga min klass. Vi kan aldrig ena oss och då menar jag aldrig. Vi är alltid oense. Alla skriker i mun på varandra, men ibland får vi till det, men det fick vi inte igår. Våra ettor har därför inte blivit nollade ännu. De själva dödade faktiskt stämningen lite när de inte ens hade läst kravlistan. De fixade dock glass tills igår, men den hann vi inte äta. De fick nämligen inte gå från sin lektion och efter det var det skattjakt.
Eftersom jag och Petter, som går i TE 3, är med i elevrådet fick inte vi vara med och hjälpa våra klasser. Elevrådet har hand om skattjakten och därför var vi tvungna att hjälpa till där. Vi åkte ut med våra ledtrådar som ledde till skattjaktslistan. Efter det när alla program fått tag i listan, var vi lediga fram till sjutiden. Då passade vi på att besöka vårt högkvarter där våra klasser befann sig. NV och TE hade slagits ihop till ett lag då SP hade gjort likadant med sina parallellklasser.
Runt sju var vi tvungna att åka tillbaka till skolan. Vid åtta skulle klasserna redovisa vad de hade hittat på listan och vid halv tio skulle alla saker vara borta. Det blev verkligen en heldag. Med bara tre som rättade så fick jag rätta SP och FP. Jag kan ju säga er att hos SP var det livat. Det var verkligen skönt när man kom bort till fordon för de var så lugna och sansade. Nu återstår bara resultatet och det kommer nästa vecka. Jag hoppas verkligen att vi vinner, men vi får se hur det går.

Idag har det varit programdag. Vi i NV lekte lekar. Vi började dock dagen med en tipspromenad och vi blev indelade lite blandat med ettor, tvåor och treor. Det slutade med att min grupp och gruppen efter mig gick i samlad trupp. Det resulterade i att vi hamnade på samma poäng, 22/24. Eftersom jag gick först med lappen och kryssade i de jag kunde, så tar jag faktiskt åt mig lite av äran. Vi vann på samma poäng, men hade olika svar på utslagsfrågan så mitt lag kom tvåa. Det var lite surt. Men deras pris var ändå äcklig choklad och det vitsen med tipspromenad är ju att man ska vinna på frågorna. Jag anser att jag var en vinnare idag.

Ikväll var det menat att TE och NV skulle ha en gemensam insparksfest. Det stod på ettornas kravlista att de skulle fixa en lokal till detta. De hittade ingen lokal tyvärr. Vi får alltså ha vår insparksfest nästa helg, får hoppas att det blir av. Då ska de verkligen få se vilka som bestämmer, i alla fall lite. De är faktiskt inte så tråkiga och lealösa som de verkade i början. Jag har till och med börjat gilla de lite. De är alltså inga stora hatobjekt längre.

Dagens låt: Navid Modiri & Gudarna - Hopp Hopp Skak

- Over and Out - / Eder Alicia.

Hey come on, cut your crap!

Första riktiga skoldagen. Jag säger då det. Började med att gå till mina nollor, för några ettor är de inte. De fick kravlistor i måndags så vi skulle bara kolla om de fixat glass osv som vi skulle ha idag. Vi bestämde tid och plats med nollorna som inte ens hade tittat på listan. De hade i alla fall några timmar på sig att fixa det.

Första lektionen var biologi med Sven-Åke. Han har nu kommit tillbaka efter ett år i Madrid där han agerat lärare i samma kurser, dvs kemi och biologi. Även lite matte kanske, vad vet jag. Han berättade ca en halvtimme om hans år där nere, sen var det vår tur. Vi skulle berätta om sommaren och hur det hade gått för oss i skolan. Som tur var frågade han inte mig hur det hade gått, bara vad jag hade gjort, men han märker nog hur det gått förr eller senare. Vi hade efter det en halvtimmas biologi. Jag hade totalt glömt bort att han är en sådan som pratar i åratal, så där lär vi ju gå sakta framåt.

Lunch. Jag hade nästan glömt att mattanterna inte kan laga mat. De misslyckas ju även med pannkakorna som de köper färdiga. Hur svårt kan det vara? Träffade på mina nollor och sa att de skulle köpa glass. Möttes av kaxigt motstånd av en tjej med chockrosa hår. Hon kommer inte få det lätt imorgon. Min stubin är djävulskt kort denna vecka, speciellt mot sådana människor.

Andra lektionen gick inte vi i NV 3 på. Alla i klassen läser inte ens engelska c, men det gör tydligen jag. Vi hade nämligen tänkt att ettorna skulle bjuda oss på glass då. Efter 40 minuters väntan kommer de in, utan glass! Vi treor blir arga och ifrågasätter. De hade inte läst kravlistan, de hade inga pengar, de hade inte fixat någonting och bla bla bla. Dessa svepskäl, undanflykter och bortförklaringar, som en viss Willi Lang uttrycker sig då någon elev har kommit försent. Jag blev arg och jag hatar redan mina ettor. Hatar kanske är starkt, men jag ogillar de väldigt mycket! Ingen bra start! De kan ju skärpa sig. De ska ha respekt för sina treor! Någon måtta får det väl vara? Imorgon ska de få se på vilka som bestämmer.

Usch, jag vill ta studenten. Nu.

Dagens låt: Alice In Videoland - Cut the Crap

- Over and Out - / Eder Alicia.

A cracked smile and a silent shout

Pip pip.
Klockan ringde.
För tidigt.
Tyckte inte om det.
Snoozade.
Pip pip.
Suckade.
14 grader i rummet.
Kallt.
Trött.
Ville inte.
Inte någonting.
Bara ligga kvar under täcket.
Ångest.
--
Kallt ute.
Glad division i öronen.
Bussen.
"Mycket" folk.
Ångest.
--
Svartbäcksmåla.
Äggkastningsstationen som elevrådet alltid har hand om.
Tråkigt som vanligt.
Var lite stöddig mot ettorna.
Det måste man vara.
De var ju det tillbaks.
Skrattade lite.
Fick sms från Andreas.
Jag tycker om Andreas.
Han är snäll.
Han är min vän.
Mitt femhjärta.
Ångest.
--
Fika med Dubbelw.
Det var trevligt.
Cola och chokladboll.
Jag var törstig.
Det var så varmt ute.
Gick till Uni-Sax.
Kunde färga mitt hår brunt.
Får se om jag gör det.
Gick till Apoteket.
Köpte bl.a. Försvarets hudsalva.
Den bästa!
Väntan.
Den eviga väntan.
Sms.
Bussen.
Ångest.
--
Promenad med Tuva.
Lyssnandes på Kniven.
Sms.
Ångest.
--
Äggmacka med räkor.
Jag gillar't.
Duschen.
Ack så skönt!
Sms.
Datorn.
Ångest.
--
Emelie rusar ner för trappan.
Tuva plaskar i dammen.
Hon simmar.
Har fått panik.
Emelie räddar henne.
Tuvas hjärta slår.
Jag vill inte ha en till drunknad hund.
Jag vill inte.
Jag älskar Tuva.
Tuva är glad.
Ångest.

Dagens låt: The Knife - Silent Shout

- Over and Out - / Eder Alicia.

Die ANGST

Det är slut. Mitt absolut sista sommarlov. Imorgon börjar det igen. Ångesten är på topp. Jag vill verkligen inte. Kan man inte spola tillbaka tiden? Jag börjar dock soft. Ska sitta och skälla på ettor, för det är det jag lär göra när de inte lyssnar. Ettorna började idag och imorgon ska de vara ute för att lära känna varandra bättre. Vi alla har gått igenom det. Samarbetsövningar väntar. Jag ska medverka i en station, eller mest leka diktator kanske, beror väl lite på. Elevrådet skulle ju nämligen hjälpa till och då får man ju offra sig. Jag börjar alltså inte skolan på riktigt förrän på onsdag. Slipper min klass imorgon. Känns bra. De kan vänta en dag till med att se mig. Om de inte har sett mig på hela sommarlovet så gör väl inte en dag extra något?

Första veckan är ändå rätt okej. Torsdag blir det skattjakt på eftermiddagen. Jag lär inte vara hemma förrän sent. Eftersom elevrådet även har hand om detta, så ska självaste jag vara domare. Hoppas bara min klass vinner, de måste hålla i traditionerna! På fredag ska programmen vara för sig och umgås. Då blir det aktiviteter och samarbetsövningar igen. På kvällen ska jag vara dum och supa ettor under bordet. Det ska bli kul. Insparksveckan är här och det slog mig idag att jag börjar trean. Kanske kan bli kul, ångesten är ändå på topp.

Dagens låt: Joy Division - Dead Souls

- Over and Out - / Eder Alicia.

Grattis min älskade mamma!

Mammas födelsedag.
Blir väckt tidigt, för tidigt.
Hon blir 49, ser ut som 40.
Åren går fort.
Minns resan till Tallin vi tre gjorde.
Mamma, pappa och jag.
Då blev mamma 40.
Det var bra tider.
Vi åkte till Aboda Klint.
Famijen, Rasmus och Bosse.
Jag blev mätt. För mätt.
Gick upp i ett 21 meter högt torn.
Kanske var högre.
Det var jobbigt.
Tog kort.
Fick vara med på kort.
Skrattade.
Hade trevligt.
Åkte hem.
Vilade tills gäster dök upp.
Helen och Conny.
Det var trevligt.
Mycket trevligt.
Blev trött.
Mamma fick nog en bra dag.
Jag tror det.
Grattis mamma!
Jag älskar dig!

Dagens låt: Jens Lekman - Happy Birthday Dear Friend Lisa

- Over and Out - / Eder Alicia.

Nothing lasts forever

Snart är slutet nära. Mitt sista sommarlov går mot sitt slut. Nothing lasts forever som man brukar säga. Några tecken på det är att höstkänslorna kommer allt närmare och närmare, man får sms från skolan när inte eposten funkar, mamma fyller år och det är i slutet av augusti. Jag gillar inte detta. Visst, trean ska bli rolig men ändå. Som jag skrivit så många gånger innan, denna ångest.

Imorgon fyller som sagt mamma år. 49 år blir hon och hon ser inte ut att vara en dag över 40! Vi ska åka på en liten utflykt med familjen och sen väntar det nog lite besök på kvällen. Födelsedagar tar vi lätt på i denna familj. Vi har inga stora kalas utan bara är med varandra. Presenter är vi inte heller mycket för. Eller det är väl mest mamma och pappa som inte är det. När de väl säger saker som de önskar sig så hittar man det inte. Det var problemet med mamma idag. Emelie, Bosse och jag for till Kalmar för att leta lite, men det gav inget resultat så vi fick hitta på lite annat.

Nu har problemen lösts sig med datorer och internet, i alla fall för denna gång. Häromdagen återuppstod min dator av någon konstig anledning. Den hade väl vilat sig i form. Har ju faktiskt haft två stycken som är väldigt kunniga på datorer som kollat på den utan att komma fram till felet. Det enda jag behövde göra var att starta den en gång till. Ibland ska man ha lite tur. Tyvärr är den som den är så den är väldigt opålitlig. Det är nog bara en tidsfråga innan den dör för gott.
Internet har vi ju också haft problem med men nu är det äntligen ordnat! Tydligen var det något fel på vår router samt modem. Jag är glad att både min dator och internet är tillbaka. Det innebär dator vid sängen och Family Guy innan sovdags. Jag gillar skarpt!

Dagens låt: Alanis Morissette - Ironic

- Over and Out - / Eder Alicia.

Fortsatta problem med datorer osv

Uppdateringarna här är inte de bästa. Svårt nu när man inte har en egen dator eller ett helt fungerande internet, för det vill nämligen inte funka som det ska. Ibland tycker jag inte alls om att bo där jag bor.

Livet utan dator går faktiskt vidare. Min vill fortfarande inte starta så jag har insett att den verkligen har dött. Vi fick papper från Länsförsäkringar idag så några slantar ska jag allt ha för den om den inte ska fungera! En ny dator måste jag ju ha. Speciellt nu till trean, projektarbete, inlämningar och andra arbeten. När man är chefredaktör för en tidning behövs det ju också. Visserligen är GREBER inte så levande, men det ska jag styra upp när jag får tid för det. Tror att mitt projektarbete kommer ta en hel del tid för mig.

Idag när jag skummade igenom nöjessidorna i Barometern fick jag se att självaste Emil Jensen kommer till Kalmar! Den 21:e september är han i länet och uppträder. Sa genast till mamma att vi måste bege oss dit, hoppas verkligen att det bli så också. Mamma har ju faktiskt inte sett Emil innan. Har vissa funderingar att ha honom till mitt projektarbete så det skulle ju vara bra och även trevligt att se honom innan dess. Jag måste verkligen ta tag i mitt projektarbete så snart som möjligt! Denna ångest...

Jag och Emelie har börjat gå kvällspromenader med Tuva. Tuva älskar verkligen att gå ut och gå! Ikväll gick vi i skummet och träffade på en grävling. Vi kände även doften av vildsvin då de verkligen stinker tjära. Som tur var dök det aldrig upp något.
Igår hade vi även med oss Teitur, Linnéas tävlingshäst, på vår promenad. Det måste sett väldigt roligt ut när vi kom där gående med en hund och en häst. Teitur var inte så jättenöjd utan hade nog hellre stannat kvar i hagen och ätit tillsammans med de andra, men det fick han inte.

Imorgon får vi förhoppningsvis fungerande internet på den stationära datorn också. Då slipper jag låna Emelies hela tiden. Tack så mycket får lånet Emelie! Mycket snällt av dig måste jag säga. Kanske kommer lösningarna på alla mina problem snart?

Dagens låt: Gavin DeGraw - Chemical Party

- Over and Out - / Eder Alicia.

Bröllop i Eslöv

Igår var vi som skrivet på bröllop i Eslöv. Det var min käre kusin och gudfar Joakim som skulle gifta sig med Elin. Det var ett mysigt litet trädgårdsbröllop med lagom många gäster. Själva vigseln var vacker och mysig. Många av det kvinnliga könet fällde några tårar, dock inte jag själv. Allt kändes dock tragiskt om man tänker efter. Det blir inget lyckligt slut på detta äktenskap, men det blir det nog inte i många. Jag hoppas tiden de får tillsammans blir den bästa i deras liv. De förtjänar så mycket bättre livsöden båda två. De är verkligen inte värda cancer. Och Joakim som gick igenom samma sak med sin mamma då hon hade cancer. Jag tycker verkligen synd om hela familjen.

Bröllopet var väldigt trevligt. Träffade lite släkt jag inte träffat på ett bra tag. Maten var mycket god och brudparet var väldigt vackra. Det fanns även de saker man störde sig på. En av brudparets vänner klippte av slipsen på Joakim och skulle sälja bitar av den för att se hur snåla vi smålänningar egentligen var. Han höll sitt tal och tjatade hela tiden om att vi var så snåla och att Elin hade gift sig med en smålänning. Han var ju alltså tvungen att hjälpa till för att samla in pengar. Visst, det var en rolig idé men det blev lite jobbigt. Jag personligen tyckte att diskussionen gått över styr då människan lägger sig på en sådan låg nivå med att räcka fingret, två gånger dessutom, ta ett litet lätt strypgrepp bara för att personen ska byta plats och tar ett litet bett i armen bara för att människan i frågan inte hade några smarta motrepliker. Det är lågt. Han mötte sin överkvinna och det var jag! Det var menat som ett skämt, men det blev lite mycket. En sak är säker, snålhet mäts inte i pengar, det mäts i kärlek och det är vi jävligt rika på!

I vilket fall som helst tyckte jag det var ett fint, trevligt och roligt litet bröllop och det ska jag aldrig glömma. Trots att Elin inte hade så mycket hår så var hon vackrare än oss alla. Hon strålade av glädje. En väldigt stark kvinna som jag hoppas finns med oss längre än vad som redan är sagt. Välkommen till Josefsson, släkten från de djupaste av Smålands alla skogar!

- Over and Out - / Eder Alicia.

I just wanna be, wanna be gone

De senaste dagarna har inte varit de bästa. För några dagar sen gick min dator sönder och det visade sig att den inte går att laga. Visserligen är den två och ett halvt år gammal men en dator ska fasen hålla längre än så! Det är tredje gången den går sönder inom loppet av ett år. Till och med mindre än ett år.
Det är inte det enda som hänt. Jag har haft svårt att sova, ångesten kryper sig bara närmare och närmare. Jag blev pank när jag var i Ullared i torsdags och när jag kom hem därifrån hade vi inget internet. I fredags tog det år för mig att hitta kläder som jag skulle ha på mig på bröllopet som familjen var på i Eslöv igår. Det har varit för mycket dåliga saker på en vecka nu. Det gör mitt humör inte gott. Tvärtom. Jag har fått en eggande huvudvärk tack vare detta. Jag ÄLSKAR mitt liv.

Jag är numer isolerad i skogen då jag inte har en egen dator. Om ca en vecka börjar skolan. Jag vill inte. Kan man enbart gå första och sista veckan? Det skulle vara skönt. Nämnde jag ångest? Jag rinner snart över.

Dagens låt: Anna Ternheim - To Be Gone

- Over and Out - / Eder Alicia.

Negativiteten sprudlar

Idag vaknade jag och hoppades att dagen skulle bli bra, men ack så fel jag hade. Det första jag märkte var att inte min dator ville starta. Jag försökte flera gånger men hur jag än gjorde så ville den verkligen inte starta. När jag sedan skulle ringa efter hjälp så funkade inte telefonen! Då tittade jag ut genom fönstret och då visade det sig att himlen höll på att ramla ner i form av regn. Det var alltså problemet till varför inte telefonen ville fungera. Vi har nämligen haft problem när det regnat med att det har brusat och knastrat i telefonen. Det har berott på teleledningen. Så många skarvar vi har på den så är det inte så konstigt. Telefonen blev i vilket fall som helst lagad under dagen så nu kan man ringa igen utan att det knastrar en massa. Min dator är tyvärr fortfarande död och jag tror jag måste begrava den. Det är på sätt och vis en väldig tur att Emelie befinner sig i Göteborg för tillfället så att jag kan låna hennes dator medan hon är borta.

Dagen flöt på men vid ett tillfälle tittade jag till i almanackan. Vad fick jag se då? Jo, att det enbart är två veckor kvar tills jag börjar skolan. Ångestnivån blir ju bara högre och högre ju närmare man kommer. Usch, jag vill inte börja skolan igen. Plugga hit och dit. Åka buss och vänta i många timmar. Jag vill verkligen inte. Jag vill inte tillbaka till något där jag inte trivs.

Ikväll gick jag in för att kolla mitt schema. Det skulle jag aldrig gjort. Negativiteten sprudlar här idag.

Dagens låt: Björn Afzelius - Ångest

- Over and Out - / Eder Alicia.

Sinnesförvirring pga Växjö osv

I helgen var jag i Växjö ännu en gång denna sommaren. Det var Karl Oskar-dagarna och därigenom också tre år sedan jag träffade min underbara katastrofpolare Hanna som jag verkligen älskar. Det var något jag insåg i helgen, hur mycket jag älskar denna människa. I vilket fall som helst anlände jag till Växjö i lördags runt middagstid efter en minst sagt konstig fredag som både jag och Hanna hade berättelser om. Då var jag hos Jossan på trädgårdsfest och människorna som kom dit kan vi ju kalla för kulturchock, för det var precis var det var. Det var en konstig kväll där det både kom förolämpningar och komplimanger ur munnarna.

Åter till Växjö. Hanna och jag begav oss hem till hennes mammas lägenhet där Johanna, som jag också träffade för tre år sedan, väntade på oss. Vi åkte och badade i Brittatorp där Hanna livade upp stämningen ganska rejält. När vi kom tillbaka till Växjö gjorde vi oss i ordning och planerna som vi hade gick i kras, men de ändrades och kvällen blev inte så tokig i alla fall. Vi gick till Växjösjön där vi var under kvällens gång för att sen gå och kolla in läget på stan där tillståndet förändrades lite. Blandade känslor som både Hanna och Johanna kan intyga. Jag följde sedan med Juvelbagarn hem där jag sov. Vi hade rätt trevligt i alla fall.

Helgen har verkligen varit blandade känslor. Jag vet inte vad jag ska säga. Ibland vill man bara att livet ska vara lite enkelt, men det händer ju aldrig. En sak är säker, anklaga inte mig när jag inte gjort dig något.

Dagens låt: Damien Rice - Delicate

- Over and Out - / Eder Alicia.

Humant?

Jag blir alltid lika upprörd när människor som inte ens vet hur jakt går till ska diskutera saken med mig. Att det är en dålig sak, djuren lider, hur kan det vara roligt att döda osv. Jag orkar inte med dessa argument längre för jakt innebär så mycket mer än att bara döda. Själva dödandet är en sådan liten del av det hela.

Ikväll såg jag en dokumentär med det hemska namnet Döden på djurfarmen. En dokumentär som handlade om en grisfarm där inte allt gick rätt till. Det var en kille som kallade sig Pete som kom från The Humane Farming Association. Han var undercover-reporter och arbetade i sex veckor på Wiles Hog Farm i Ohio, USA. Där han med en dold kamera och en vanlig kamera filmade och tog hemska kort av sakerna han såg.
Det var en kvinna vid namn Ingrid som jobbade där som hade tagit kontakt med HFA då hon tyckte att grisarna inte mådde bra och levde under helt fel förhållande.

Pete filmade dräktiga suggor som hade alldeles för små burar då de inte kunde vända på sig och om de ville ligga ner fick de lägga sig platt på stället där de stod. När de sedan skulle föda fick de en liten större bur där de kunde ligga på sidan så att kultingarna kunde få äta från spenarna. Då fick istället suggan skav och sår från all metall och deras spenar började blöda av att de inte kunde vända på sig så att kultingarna kunde sluta äta. När kultingarna sedan skulle skiljas från sin mamma blev de nedkastade i en vagn på hjul, alla i en hög, för att sedan slängas in i en gammal skolbuss där de kunde växa till sig för att sedan bli vår föda.

De kultingar som var deformerade, för små eller något annat fel på slog de ihjäl genom att ta tag i bakbenen och slå skallen i betonggolvet. Det fanns ju även de kultingar och suggor som dog pga all avföring som bara låg under suggorna. En del suggor hade brutna ben eller på något annat vis inte kunde röra på sig. De kastade dem ner för en avsats för att sedan trä på en kedja för att efter det hänga upp i en hjullastare. De blev alltså hängda. Visst, deras lidande försvann, men det tog uppemot sex minuter för grisstackaren att dö. Är det humant? Grisarna slängdes sedan i en grop för att ruttna.

Är det detta ni vill äta? Jag som jägare vet i vilket fall som helst att de djur jag äter har haft ett bra liv och att de inte har lidit hela tiden. De har inte blivit uppfödda för att bli mat, utan för att leva ett liv.
För att vi jagar är att få mat och här i Sverige finns just inga rovdjur som tar älgarna. Det är även ett kulturarv som jag personligen tycker ska leva vidare. Även älgar och rådjur gör skador, tro det eller ej.
Givetvis äter jag annat kött också, men det väljer jag med omsorg.

Nu vet alla hur en stackars gris kan må. För grisar är inga objekt som människorna på grisfarmen verkade tro. De är världens fjärde intelligentaste djur. Grisar är inte dumma. Tyvärr var det bara en av de tre som blev åtalade som åkte fast. Lagen borde ändras och det gjorde den också efteråt i Ohio. Djuren kan inte tala för sig själv och därför behövs det någon som gör det åt de. Tack Pete!

Det var det jag ville ha sagt.

Dagens låt: Navid Modiri & Gudarna - Jag måste få säga

- Over and Out - / Eder Alicia.

Seg dag

Idag har varit en minst sagt seg dag. Förkylningen håller i sig. Legat i sängen hela dagen och tittat på diverse filmer och flera avsnitt av Family Guy. Inte givande alls men så är det väl när man vilar. Min näsa är röd av solbränna och av att jag snytit mig alldeles för mycket, men vad ska man göra? Frisk måste jag verkligen bli till helgen i alla fall. Då ska jag ännu en gång denna sommaren till Växjö, förvånande va? Det är nämligen Karl Oskar-dagarna i Växjö och alltså Växjö stadsfest. Jag är bjuden på en tillställning och den vill jag inte missa. Även samma helg är det Kalmar stadsfest och därför ska jag försöka bege mig dit på fredag för att se Hoffmaestro & Chraa. Det ska bli kul. Hoppas som sagt att jag verkligen är frisk tills dess.

Reklam är jag inte mycket för men jag tycker att alla borde ge Juvelbagarn.com en chans. Det är en spelportal där man kan bli medlem och skriva i forum osv. Själv är jag verkligen inte en spelare men är medlem ändå. Tanken är att även folk som jag själv ska kunna bli medlemmar och skriva om andra saker än bara spel och liknande saker. Så bli medlem!

Dagens låt: Hoffmaestro - Highwayman

- Over and Out - / Eder Alicia.

Jippikaiyay Emmaboda!

Då var Emmabodafestivalen över för denna gång. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det, verkligen blandade känslor. Både bättre och sämre än förra året måste jag säga. Men men, man ska se saker från den positiva sidan så jag får göra det.

Hanna och jag anlände ungefär samtidigt till Emmaboda på onsdagen. Vi mötte upp Martin och hans vänner Johan och Jessica. Det slutade sedan med att vi hade vårt camp med de. Det var lyckat. Johan livade upp stämningen ganska rejält med sin "Johan filosoferar" likt Sverker Olofsson på Plus. Sista kvällen fick han verkligen till det under Svenska Akademien, Familjen, Den svenska björnstammen och City. Det var även han som myntade uttrycket jippikaiyay under Familjens inledningslåt It began in Hässleholm [Jippikaiyay Hässleholm], ungefär samma ju.

Under onsdagen var vi mest sociala med allt och alla. Tobias hittade mig så vi umgicks lite. Festivaler kan vara bra när man träffar folk från hela Sverige som man kan ha haft kontakt med tidigare, detta gällde Tobias. Efter en rätt sömnlös natt då Camp Kef bara några meter bakom våra tält spelade hög musik med stark bas hela natten som kändes i marken, började Emmaboda på riktigt. Vi såg Parken under en regnig himmel. Han var ingen besvikelse. På kvällen gjorde inte Detektivbyrån mig missnöjd, snarare tvärtom! Deras sköna toner skadar aldrig. Blev även bob hund och in på natten blev det många moves till Boys Noize samt The Bloody Beetroots.

På fredagen vaknade vi upp ganska utvilade då stereon bakom säkert hade haft slut på batterier under natten. Vi såg Armand Mirpour som var vår campgrannars kompis, The Baboon Show och festivalens kanske bästa band Navid Modiri & Gudarna. De bjöd på sig själva som vanligt och jag stod väldigt långt fram. Den konserten slutade med att jag mer eller mindre tappade rösten. Ett bra resultat med andra ord. De avslutade med låten jag gått och nynnat på hela festivalen, Dags för slagsmål. Jag hade turen att få berätta om min projektarbetsidé för Navid efteråt. Han verkade tycka det var en bra plan. Vi får se om den lyckas. Jag hoppas verkligen det.
Även Markus Krunegård, The Wombats samt Simian Mobile Disco fick mina blickar.

Lördagen och festivalens sista kväll blev en av de bästa trots att jag drog på mig en förkylning. Mycket tack vare Johans glada humör tror jag. Monde Yeux och The Haunted såg vi samt de jag redan nämnt ovan. The Haunteds sångare avslutade på ett minst sagt oförglömligt sätt då han slängde av sig alla kläder. Inget extranummer där inte. Eller var just det extranumret?
Svenska Akademien var verkligen bra. Även såklart resten av banden där på aftonen. Jag var glad och mindre glad. Jag var pepp och inte alls pepp. Jag ville hem men samtidigt inte. Det snurrade i min skalle. Det gör det fortfarande.

Emmaboda var värt det trots lite missöden som skedde. Träffade mycket trevligt folk som jag lär minnas. Nästa år ska bli minst lika bra. Ser fram emot det. Emmaboda kommer alltid förbli Emmaboda - den mysigaste festivalen.

Dagens låt: Navid Modiri & Gudarna - Jag Måste Få Säga

- Over and Out - / Eder Alicia.