Jag blir alltid lika upprörd när människor som inte ens vet hur jakt går till ska diskutera saken med mig. Att det är en dålig sak, djuren lider, hur kan det vara roligt att döda osv. Jag orkar inte med dessa argument längre för jakt innebär så mycket mer än att bara döda. Själva dödandet är en sådan liten del av det hela.
Ikväll såg jag en dokumentär med det hemska namnet Döden på djurfarmen. En dokumentär som handlade om en grisfarm där inte allt gick rätt till. Det var en kille som kallade sig Pete som kom från The Humane Farming Association. Han var undercover-reporter och arbetade i sex veckor på Wiles Hog Farm i Ohio, USA. Där han med en dold kamera och en vanlig kamera filmade och tog hemska kort av sakerna han såg.
Det var en kvinna vid namn Ingrid som jobbade där som hade tagit kontakt med HFA då hon tyckte att grisarna inte mådde bra och levde under helt fel förhållande.
Pete filmade dräktiga suggor som hade alldeles för små burar då de inte kunde vända på sig och om de ville ligga ner fick de lägga sig platt på stället där de stod. När de sedan skulle föda fick de en liten större bur där de kunde ligga på sidan så att kultingarna kunde få äta från spenarna. Då fick istället suggan skav och sår från all metall och deras spenar började blöda av att de inte kunde vända på sig så att kultingarna kunde sluta äta. När kultingarna sedan skulle skiljas från sin mamma blev de nedkastade i en vagn på hjul, alla i en hög, för att sedan slängas in i en gammal skolbuss där de kunde växa till sig för att sedan bli vår föda.
De kultingar som var deformerade, för små eller något annat fel på slog de ihjäl genom att ta tag i bakbenen och slå skallen i betonggolvet. Det fanns ju även de kultingar och suggor som dog pga all avföring som bara låg under suggorna. En del suggor hade brutna ben eller på något annat vis inte kunde röra på sig. De kastade dem ner för en avsats för att sedan trä på en kedja för att efter det hänga upp i en hjullastare. De blev alltså hängda. Visst, deras lidande försvann, men det tog uppemot sex minuter för grisstackaren att dö. Är det humant? Grisarna slängdes sedan i en grop för att ruttna.
Är det detta ni vill äta? Jag som jägare vet i vilket fall som helst att de djur jag äter har haft ett bra liv och att de inte har lidit hela tiden. De har inte blivit uppfödda för att bli mat, utan för att leva ett liv.
För att vi jagar är att få mat och här i Sverige finns just inga rovdjur som tar älgarna. Det är även ett kulturarv som jag personligen tycker ska leva vidare. Även älgar och rådjur gör skador, tro det eller ej.
Givetvis äter jag annat kött också, men det väljer jag med omsorg.
Nu vet alla hur en stackars gris kan må. För grisar är inga objekt som människorna på grisfarmen verkade tro. De är världens fjärde intelligentaste djur. Grisar är inte dumma. Tyvärr var det bara en av de tre som blev åtalade som åkte fast. Lagen borde ändras och det gjorde den också efteråt i Ohio. Djuren kan inte tala för sig själv och därför behövs det någon som gör det åt de. Tack Pete!
Det var det jag ville ha sagt.
Dagens låt: Navid Modiri & Gudarna - Jag måste få säga
- Over and Out - / Eder Alicia.
Ikväll såg jag en dokumentär med det hemska namnet Döden på djurfarmen. En dokumentär som handlade om en grisfarm där inte allt gick rätt till. Det var en kille som kallade sig Pete som kom från The Humane Farming Association. Han var undercover-reporter och arbetade i sex veckor på Wiles Hog Farm i Ohio, USA. Där han med en dold kamera och en vanlig kamera filmade och tog hemska kort av sakerna han såg.
Det var en kvinna vid namn Ingrid som jobbade där som hade tagit kontakt med HFA då hon tyckte att grisarna inte mådde bra och levde under helt fel förhållande.
Pete filmade dräktiga suggor som hade alldeles för små burar då de inte kunde vända på sig och om de ville ligga ner fick de lägga sig platt på stället där de stod. När de sedan skulle föda fick de en liten större bur där de kunde ligga på sidan så att kultingarna kunde få äta från spenarna. Då fick istället suggan skav och sår från all metall och deras spenar började blöda av att de inte kunde vända på sig så att kultingarna kunde sluta äta. När kultingarna sedan skulle skiljas från sin mamma blev de nedkastade i en vagn på hjul, alla i en hög, för att sedan slängas in i en gammal skolbuss där de kunde växa till sig för att sedan bli vår föda.
De kultingar som var deformerade, för små eller något annat fel på slog de ihjäl genom att ta tag i bakbenen och slå skallen i betonggolvet. Det fanns ju även de kultingar och suggor som dog pga all avföring som bara låg under suggorna. En del suggor hade brutna ben eller på något annat vis inte kunde röra på sig. De kastade dem ner för en avsats för att sedan trä på en kedja för att efter det hänga upp i en hjullastare. De blev alltså hängda. Visst, deras lidande försvann, men det tog uppemot sex minuter för grisstackaren att dö. Är det humant? Grisarna slängdes sedan i en grop för att ruttna.
Är det detta ni vill äta? Jag som jägare vet i vilket fall som helst att de djur jag äter har haft ett bra liv och att de inte har lidit hela tiden. De har inte blivit uppfödda för att bli mat, utan för att leva ett liv.
För att vi jagar är att få mat och här i Sverige finns just inga rovdjur som tar älgarna. Det är även ett kulturarv som jag personligen tycker ska leva vidare. Även älgar och rådjur gör skador, tro det eller ej.
Givetvis äter jag annat kött också, men det väljer jag med omsorg.
Nu vet alla hur en stackars gris kan må. För grisar är inga objekt som människorna på grisfarmen verkade tro. De är världens fjärde intelligentaste djur. Grisar är inte dumma. Tyvärr var det bara en av de tre som blev åtalade som åkte fast. Lagen borde ändras och det gjorde den också efteråt i Ohio. Djuren kan inte tala för sig själv och därför behövs det någon som gör det åt de. Tack Pete!
Det var det jag ville ha sagt.
Dagens låt: Navid Modiri & Gudarna - Jag måste få säga
- Over and Out - / Eder Alicia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar