Igår var vi som skrivet på bröllop i Eslöv. Det var min käre kusin och gudfar Joakim som skulle gifta sig med Elin. Det var ett mysigt litet trädgårdsbröllop med lagom många gäster. Själva vigseln var vacker och mysig. Många av det kvinnliga könet fällde några tårar, dock inte jag själv. Allt kändes dock tragiskt om man tänker efter. Det blir inget lyckligt slut på detta äktenskap, men det blir det nog inte i många. Jag hoppas tiden de får tillsammans blir den bästa i deras liv. De förtjänar så mycket bättre livsöden båda två. De är verkligen inte värda cancer. Och Joakim som gick igenom samma sak med sin mamma då hon hade cancer. Jag tycker verkligen synd om hela familjen.
Bröllopet var väldigt trevligt. Träffade lite släkt jag inte träffat på ett bra tag. Maten var mycket god och brudparet var väldigt vackra. Det fanns även de saker man störde sig på. En av brudparets vänner klippte av slipsen på Joakim och skulle sälja bitar av den för att se hur snåla vi smålänningar egentligen var. Han höll sitt tal och tjatade hela tiden om att vi var så snåla och att Elin hade gift sig med en smålänning. Han var ju alltså tvungen att hjälpa till för att samla in pengar. Visst, det var en rolig idé men det blev lite jobbigt. Jag personligen tyckte att diskussionen gått över styr då människan lägger sig på en sådan låg nivå med att räcka fingret, två gånger dessutom, ta ett litet lätt strypgrepp bara för att personen ska byta plats och tar ett litet bett i armen bara för att människan i frågan inte hade några smarta motrepliker. Det är lågt. Han mötte sin överkvinna och det var jag! Det var menat som ett skämt, men det blev lite mycket. En sak är säker, snålhet mäts inte i pengar, det mäts i kärlek och det är vi jävligt rika på!
I vilket fall som helst tyckte jag det var ett fint, trevligt och roligt litet bröllop och det ska jag aldrig glömma. Trots att Elin inte hade så mycket hår så var hon vackrare än oss alla. Hon strålade av glädje. En väldigt stark kvinna som jag hoppas finns med oss längre än vad som redan är sagt. Välkommen till Josefsson, släkten från de djupaste av Smålands alla skogar!
- Over and Out - / Eder Alicia.
Bröllopet var väldigt trevligt. Träffade lite släkt jag inte träffat på ett bra tag. Maten var mycket god och brudparet var väldigt vackra. Det fanns även de saker man störde sig på. En av brudparets vänner klippte av slipsen på Joakim och skulle sälja bitar av den för att se hur snåla vi smålänningar egentligen var. Han höll sitt tal och tjatade hela tiden om att vi var så snåla och att Elin hade gift sig med en smålänning. Han var ju alltså tvungen att hjälpa till för att samla in pengar. Visst, det var en rolig idé men det blev lite jobbigt. Jag personligen tyckte att diskussionen gått över styr då människan lägger sig på en sådan låg nivå med att räcka fingret, två gånger dessutom, ta ett litet lätt strypgrepp bara för att personen ska byta plats och tar ett litet bett i armen bara för att människan i frågan inte hade några smarta motrepliker. Det är lågt. Han mötte sin överkvinna och det var jag! Det var menat som ett skämt, men det blev lite mycket. En sak är säker, snålhet mäts inte i pengar, det mäts i kärlek och det är vi jävligt rika på!
I vilket fall som helst tyckte jag det var ett fint, trevligt och roligt litet bröllop och det ska jag aldrig glömma. Trots att Elin inte hade så mycket hår så var hon vackrare än oss alla. Hon strålade av glädje. En väldigt stark kvinna som jag hoppas finns med oss längre än vad som redan är sagt. Välkommen till Josefsson, släkten från de djupaste av Smålands alla skogar!
- Over and Out - / Eder Alicia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar