måndag 5 oktober 2009

En dödsrolig kväll om sorg och saknad

Emil Jensen. Jag behöver inte säga så mycket mer. Han var på Folkets Hus i Nybro ikväll. Ordkonstnärernas konstnär. Ingen kan leka med ord som Emil kan. Det var fullsatt och det gjorde mig glad. Det var, precis som turnén heter, en dödsrolig kväll om sorg och saknad. Allvar blandades med humor både genom musik och spoken word. Han talade och sjöng om sin syster. Jag tänkte på Dísa. När han läste upp brevet som han skrivit till sin syster tänkte jag på Dísa. När Emil talade om att inget är med mening, tänkte jag på alla andra i min närhet som är sjuka eller precis dött. Det var en klockren kväll. Han satte spiken på huvudet i allt. Publiken och Emil blev som ett. Det fanns inga barriärer. Det var magiskt.

Efteråt pratade jag med Emil angående mitt projektarbete. Han tyckte det var en bra idé och skulle gärna ställa upp. Han ville inte att projektarbetet skulle fallera på priset så han liknade sig själv vid Robin Hood, en som tar från de rika och ger till de fattiga, vilket stämmer väldigt bra. Vi skulle höras av framöver. Det ser ljus ut för mitt arbete just nu.

Jag glömde inte passionsfrukten. Han fick tre stycken och blev mycket glad. Han förstod. Det hela avslutades med en värmande kram.

Idag gjorde jag även en god sak. Jag köpte ett rosa band. 25 riksdaler tycker jag alla borde lägga på något viktigt. Folk kan bli friska. Kanske min äckliga säkerhet på att jag kommer dö i cancer försvinner nu? Jag hoppas det.

Idag åt jag även en kanelbulle bara för sakens skull. Man kan äta kanelbullar varje dag förutom just den 4:e oktober. Då smakar inte kanelbullar lika gott.

Dagens låt: Emil Jensen - Ghana mot Italien
"Dig känner jag igen."

- Over and Out - / Eder Alicia.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar