Låt Mig Drömma!

Lördag full av plugg. Det var tänkt så ja. Tänkt. Blev det så? Vi ska nog inte gå in på det. Mestadels av dagen har gått åt att försöka plugga och städa. Jag har i alla fall bytt lakan, är rätt nöjd med det. Men känner mig väldigt kass nu. Usch. Vill inte tillbaka till skolan. Vill leva i min egna lilla värld ett tag. Kan jag inte få göra det? Alla helger och lov går så fort. För fort. Varför är det så? Dumt. Kan man inte bara få stanna upp ett tag och känna att man verkligen lever? Tydligen inte. Allt ska gå så fort i det moderna samhället, man har inte tid till någonting längre, inte ens lite kvalitetstid med sina barn, och här syftar jag inte på mig. Som i Hipp Hipp, en minut i veckan eller är det kanske om dagen? Det är en väldigt rolig sketch, men det är ju så i verkligheten tyvärr.

Jag vill leva i drömmarnas värld. Vill inte se verkligheten i vitögat igen. Vill bara bort. Bort, bort, bort så långt här ifrån man bara kan komma. Drömma. Bara ett litet tag så att jag kan samla kraft och börja om igen. Det är det enda jag begär. Är det för mycket? Det kanske det är, men lite ändå. Bara en liten gnutta. Det har varit för mycket för familjen Josefsson denna månad. Ingen bra start på det nya året. Nyår var ju kasst, så vad kan man förvänta sig? Februari ska bli bättre och resten av året ska bli ännu bättre. Min bästa vän kan ju inte dö två gånger. Det är ju omöjligt. I alla fall i verkligheten, men i drömmarnas värld kan allt hända. Har dröm varje natt sedan vi hittade Dísa. Jag är inte en sådan som kommer ihåg mina drömmar och drömmer väldigt sällan, men nu, nu drömmer jag hela tiden. Varför? Är det ett slags tecken att jag ska ta vara på mina drömmar? Jag vet inte.

Dagens låt: Kristian Anttila - Innan Bomberna

"All denna iver efter liv tog mig ända hit, utspädd, utspilld, avställd."

- Over and Out - / Eder Alicia