Efter nästan 51 timmar hittade vi henne äntligen, men det var försent. Dísa lever inte längre. Jag har gråtit konstant sen klockan tolv då pappa hittade henne. Hon låg i en kanal på en av våra grannmarker. Jag och en markägaren Lena gick på ena hållet av kanalen, pappa gick motsatt håll. Han hittade henne flytandes i mitten av kanalen med benen rakt ut. Min älskade hund, bästa vän, själsfrände och enda kärlek är nu borta. Hon blev bara sex år gammal, 1/12 2002 - 27/1 2009. Dísa Josefsson. <3
Det hade nog gått ganska snabbt. Jakthundar får mycket adrenalin i kroppen och blodådrorna är öppna för fullt. Om de hamnar i kallt vatten kyls de ner väldigt snabbt. Jag hoppas att hon inte led, det förtjänade hon verkligen inte. Varför? Varför hennes tur redan? Varför just Dísa?
Försöker tänka på alla roliga stunder jag haft med henne. Hon fastnade i mitt hjärta från första stund jag såg henne och har etsat sig kvar. Jag saknar henne så. Min lilla Dísa får jag aldrig mer krama om. Får aldrig mer pussa henne. Får aldrig mer höra hennes söta skall. Kommer aldrig mer få pussar från henne. Kommer aldrig mer få se henne komma när jag kallat på henne. Min Dísa. Min söta lilla vän. Finns ingen som kan ersätta henne. Inget i världen som kan ersätta det hon gett mig. Min Dísa. Min älskade vän. Vila i frid.
Nu börjar den praktiska frågan, det jobbiga. Var ska hon begravas? Hur ska det vara? Vad ska vi göra med alla hennes saker? Maten, vad gör vi med den? Ska vi skaffa ny hund? Det är ju liksom ändå ingen idé. Fanns och finns bara en Dísa.
Idag dog en del av mig, en familjemedlem och min älskade vän. Saknar dig så. Hoppas du har det bättre nu! <3
Vila i frid.
Döden är hemsk.
Dagens låt: Eva Cassidy - Autumn Leaves
"Since you went away the days grow long. And soon I'll hear old winter's song. But I miss you most of all, my darling. When autumn leaves start to fall"
Det hade nog gått ganska snabbt. Jakthundar får mycket adrenalin i kroppen och blodådrorna är öppna för fullt. Om de hamnar i kallt vatten kyls de ner väldigt snabbt. Jag hoppas att hon inte led, det förtjänade hon verkligen inte. Varför? Varför hennes tur redan? Varför just Dísa?
Försöker tänka på alla roliga stunder jag haft med henne. Hon fastnade i mitt hjärta från första stund jag såg henne och har etsat sig kvar. Jag saknar henne så. Min lilla Dísa får jag aldrig mer krama om. Får aldrig mer pussa henne. Får aldrig mer höra hennes söta skall. Kommer aldrig mer få pussar från henne. Kommer aldrig mer få se henne komma när jag kallat på henne. Min Dísa. Min söta lilla vän. Finns ingen som kan ersätta henne. Inget i världen som kan ersätta det hon gett mig. Min Dísa. Min älskade vän. Vila i frid.
Nu börjar den praktiska frågan, det jobbiga. Var ska hon begravas? Hur ska det vara? Vad ska vi göra med alla hennes saker? Maten, vad gör vi med den? Ska vi skaffa ny hund? Det är ju liksom ändå ingen idé. Fanns och finns bara en Dísa.
Idag dog en del av mig, en familjemedlem och min älskade vän. Saknar dig så. Hoppas du har det bättre nu! <3
Vila i frid.
Döden är hemsk.
Dagens låt: Eva Cassidy - Autumn Leaves
"Since you went away the days grow long. And soon I'll hear old winter's song. But I miss you most of all, my darling. When autumn leaves start to fall"
- Over and Out - / Eder Alicia.
Det är fruktansvärt. Hoppet dör sist, och när det väl gör det finns det inget kvar. Hon är på en bättre plats. Ta hand om dig. Det hade hon velat.
SvaraRadera